Nätverkande innefattade att nyttja vänner, familj och tidigare affärskontakter för att få tips på nya jobb och en ny arbetsgivare. Studier visar att många människor har problem med att ta dessa kontakter och till och med undviker denna kanal för ett nytt arbete. En studie gjord av George W Dudley, Shannon L Goodson och Trelitha Bryant 2004 på 164 arbetslösa visar starka korrelationer med de kontakthinder som testet JSI, (Job Searching Index ett test utvecklat av BSRP Inc för att mäta rädslan för att söka ett nytt jobb. Testet mäter bl a 11 (se nedan) olika typer av kontakthinder i syfte att söka ett nytt arbete) visar. Det visar sig också att kognitiv beteende terapi är effektivt för att minska rädslonivån för nätverkande.

År 2005 genomförde Folkuniversitetet i samarbete med BelBin Svenska AB (Representanter för BSRP Inc i Sverige) och AMS ett projekt för långtidsarbetslösa. Projektet innehöll tre stycken innovationer varav arbetet med egna kontakthinder var en variabel. De två andra var en praktikplats och att tillsammans producera en reklamfilm. Efter projektet genomförts var över 70% inte arbetslösa längre. De flesta hade ett nytt arbete och några hade valt att studera vidare.

Det visar på att samma mönster existerar i Sverige. Att nätverka är en av nyckelfaktorerna och att ha för mycket kontakthinder begränsar individens potential och möjligheter att få ett nytt arbete. Kontakthinder är dessutom inte någonting vi föds med säger Christer B Jansson BelBin Svenska AB. Det är något som lärs in och lärs det in kan det avläras. Används fel metoder kan vissa hinder öka i styrka. Det är t ex inte lämpligt att arbeta med mer målstyrning eller time management för att hjälpa en person som lider av överförberedelse då blir problemet värre.

De 11 olika hinder som identifierats är;

Allmän tvekan: För mycket energi används till att oroa sig för att träffa andra människor istället för att faktiskt initiera kontakt. Kännetecknas av överdriven oro för värsta tänkbara scenario och tvekan att ta sociala risker.

Överförberedelse: För mycket energi används till vanemässig planering, förberedelse och informationsinsamling i stället för att faktiskt engagera sig i sociala nätverksaktiviteter i arbetssökande syfte. Kan kännetecknas av en merreserverad och undervisande än spontant social stil.

Image: För mycket energi ägnas åt att visa upp en välbalanserad, polerad, högkvalitativ image inför andra, ofta med följd att undvika nätverkssituationer i arbetssökande syfte eftersom de kan resultera i upplevd förödmjukelse.

Scenskräck: För mycket energi används till att hantera att träffa och kontakta grupper med människor. Kännetecknas av vanemässigt undvikande av att tala inför grupper, kontakter ansikte mot ansikte kan vara helt opåverkade.

Roll: För mycket energi ägnas åt olösta känslor av skuld, skam eller otillräcklighet med att vara arbetslös. Kan kännetecknas av en tendens att tona ner eller undvika att berätta för andra att man söker arbete.

Relation: För mycket energi ägnas åt att oroa sig för att tränga sig på eller "störa" vid arbetssökande.
Kan kännetecknas av en tendens att försvaga assertivt beteende med en passiv eller undfallande social stil.

Social osäkerhet: För mycket energi ägnas åt att censurera eller förändra sitt beteende vid kontakt med dem som upplevs ha högre rang. Kan kännetecknas av en känsla av osäkerhet i närvaro av personer med pengar, utbildning eller makt.

Familj/vänner nätverkande: För mycket energi ägnas åt att hålla relationer med släktingar eller vänner absolut åtskilda från nätverkande för arbetssökande. Kännetecknas av en tvekan att be familj eller vänner om att bli presenterad eller om hjälp med nätverkandet även när sådana kontakter finns tillgängliga och är lämpliga.

Referenser: För mycket energi ägnas åt obehagskänslor med att be befintliga kontakter att underlätta att träffa andra för att få hjälp i arbetssökandet. Kännetecknas av en rädsla att äventyra befintliga relationer genom att be om referenser för nya kontakter.

Telestress: För mycket energi ägnas åt känslomässigt obehag med att använda telefonen som ett verktyg för att träffa eller kontakta andra som skulle kunna hjälpa till med arbetssökandet. Kan kännetecknas av överdriven tro på alternativa kontaktmetoder (inklusive personliga möten, brev eller e-post) när telefonen skulle varit mera effektiv.

Argumentation: För mycket energi ägnas åt reflexmässig argumentering, skylla på andra, kritisera och hitta fel hos andra. Kännetecknas av en rädsla för att förlora kontrollen i sociala nätverkssammanhang.

Idag är det t o m så att i läroplanen krävs det att eleven ska göra sin kunskap synlig i klassen på lektionerna. Redan här börjar kraven på att marknadsföra sig själv och sin komptens. De elever som lider av någon form av kontakthinder får lägre betyg än vad det skulle kunnat få.

Dessa elever anses oftast blyga eller inte tillräckligt sociala när det egentligen handlar om kontakthinder säger Christer B Jansson. Dessa hinder går att identifiera och arbeta bort. Skolan behöver bara skaffa den kompetensen och när det är ett krav i läroplanen så vore väl det inte så dumt. I vissa skolor är kanske inte heller klimatet stödjande nog och t om är det tvärtom att t ex scenskräck startade i skolan. Hur lätt är det då att göra sig synlig och visa sin kompetens när alla tittar på mig eller verkar inte förstå vad jag vill uttrycka.

Risken är att vi får ett A och B lag i samhället och i skolan om vi inte tar itu med dessa problem som är relativt enkla jämfört med andra problem som skolan också kämpar med. A laget är de som är duktiga att skapa kontakter i syfte till att marknadsföra sig själva och de andra som har svårt att synliggöra sin kompetens på marknaden och de är den gruppen som tar mycket stryk i lågkonjunktur.